lördag 16 mars 2013

Veckan som gick

Ett bi på min vintergäck, viktigt pollen för biets överlevnad.

Oj, oj... Här händer det inte alltför mycket. Det beror på att det händer desto mera i mitt liv in real om ni förstår.
Tiden liksom bara rinner iväg och för det mesta har jag det underbart roligt och bra.

Den här veckan har burit med sig två kurstillfällen med bina. Förstår ni hur intressant det är!!! Jag blir mer och mer betagen för varje tillfälle.
Så har jag naturligtvis varit på Gannarve, det är liksom en livsnerv för mig. Hästarna, människorna, doften som dröjer sig kvar i mina kläder och... i min bil... påstår en del. Det är ingenting som jag märkt något utav... En del människor är så känsliga!

Jag har ridit min älsklings-Bark... Tjurskalle-Bark! Gör så lite... Jag älskar honom med tjurskallighet och allt. I nöd och lust ni vet...

Så har jag varit med dottern på ortopeden för operation av ett skadat knä. Åh så ledsna vi var när vi gick därifrån. Så tråkiga besked... Men, ibland finns inget val, man får acceptera, bita ihop och använda sin ilska och envishet för att ta sats och dra vidare i livet. Det som inte dödar, det härdar!

Ja, så har jag hunnit vara på gympa och springa ett par rundor. Nu börjar en härlig tid för en löparglad själ!

Och tro det eller ej, men jag har faktiskt arbetat också, hur otroligt det är låter.

I morgon är det söndag, då blir det innebandy med mannen. Endre spelar kvartsfinal och naturligtvis ska vi vara där och stötta Gotlands bästa innebandylag!

Tänk så mycket roligt det finns att sysselsätta sig med...

8 kommentarer:

Znogge sa...

Tråkigt med tråkiga besked men jag hoppas att det ska ordna sig för dottern. Har en dotter som haft knäproblem så vi hoppas att den brutna foten inte ställer till det mer...

Ha en fin helg du med!

Ingrid sa...

Jag tänkte gå ner till Thomas bikupor idag när jag var ute och gick, för jag ville kolla om det var någon fart där, men det blev inte av.

Visst kände jag igen dig. Jag sa högt när ni susat iväg:"Det där var ju Åsa".

Så tråkigt att er dotter fått ett tråkigt besked från läkaren, det är bara att hoppas att allt ordnar sig till det bästa.

Trevlig helg!
Kram, Ingrid

Anonym sa...

Du verkar ha haft en fin vecka förutom ortopedbesöket. Var det fotbollstjejen? De verkar vara duktiga på att åtgärda skador i knäna nu förtiden. Jag hoppas att det ordnar sig.
Ha en fin fortsättning på helgen

Rosor och Akvileja sa...

Ok är bina ute hos er redan? Här fick vi bakslag på vintern så de stackarna har fått gömma sig i kuporna. Hoppas det ordnar sig med dotterns knä. Åsa på fastlandet ;)

Kersti sa...

Tänk så fantastiskt livet kan vara. Du tar verkligen vara på det på allra bästa sätt. Jag jobbar hela helgen är på konferens. Mycket lärorikt verkligen och solen skiner vad kan man mer önska?

Min plats i solen sa...

Jag blir så glad av att läsa om din virvlande vecka Åsa (ja, inte om tråkiga läkarbesked dock, hoppas att det blir bra med dotterns knä och att det negativa kan vändas till något positivt). Jag sitter här och ler och kan riktigt se dig virvla omkring där på ön och känna livet i dig. Och bina... jag har en känsla av att du kommer att bli hooked och snart är en bitjusare av rang. :)

Sköt om dig och lycka till med innebandyn idag.

Kram Lotta

Mia sa...

Vet du, jag tror dig, bin kan nog vara hur spännande som helst. Det kommer bli ljuvlig honung hos dig. Knän däremot är inte kul, jag har en sån som väntar på op. av andra knä nu, fyra år sen förra med komplisert korsband/menisk och en bit sena som ble flyttad från låret till knä. Men han kom sig igen. Fotboll blev det inte mer av, spelar inte din dotter fotboll? Det är det tråkigaste. Så en liten eftermiddag nu efter jul försökte han med en liten firmakamp där rök alltså andra knä, väntar på ny op.. Sport är farligt helt klart ;) Nu vet jag ju inte vad so har hänt med 'erat' knä då, det kan vara så mycket...
Veckorna går fort, coh plötsligt är det söndag igen, och snart vår :)

Rigmor sa...

Tiden rullar på...med både roliga och tråkiga besked. Det är tur att man oftast kommer ihåg det roliga, sen får man ta det onda som det kommer. Men när det rör ens barn, oavsett ålder, ja då gör det extra ont och känns verkligen onödigt. Men på sikt blir väl det också bra får vi hoppas.
Å det här med blogg...det är som att åka berg och dalbana...det är inte hisnande roligt jämt och just nu...nja...jag vet inte om jag kommer att vara så aktiv längre...ja, ja det visar sej!!
Ha det gott vännen, och njut av vardagen, det är den som gör livet!!
Kram kram