I fredags fick jag ett samtal när jag var i stallet.
- Jag står utanför ditt hus med en pall... Det står något om bin på den.
Det hade ju varit bra om de ringt innan de åkte från Visby kan man tycka... Men de var inte knöliga med underskrift... Så...
- Ställ det utanför garaget, jag är hemma om en timme.
Och där stod en pall som var så hög att jag nätt och jämt nådde toppen om jag stod på tå! Vad hade jag beställt egentligen?
Bikupor, bland annat! Så nu håller jag på att måla mina kupor ljusbruna. Varför en sådan tråkig färg? Jag tänker att de ska smälta in i naturen och inte dra åt sig alltför mycket värme då de kommer att stå soligt och vindskyddat. På bikursen har jag lärt mig att blir det för varmt i kuporna kan man råka ut för kakfall. Det betyder att bivaxet smälter inne i kupan och det vill jag inte vara med om.